Så väljer du rätt racer – Nej, du behöver inget karbonspjut för 89 000 kronor

Du har precis börjat cykla och fått lite blodand tand och funderar skarpt på att uppdatera ditt gamla ”staket”; men – mångfalden av cyklar kan lätt verka förvirrande – och den är det. Vad ska man välja och hur väljer man? Fall inte i fällan och förköp dig.

Även om din plånbok har oanat djup och därmed tillåter ett inköp av den dyraste cykeln som finns så är det långt ifrån säkert att det är rätt cykel för dig.

För att lättare träffa rätt i valet av cykel så bör du starta med att ställa dig några frågor:
Hur ofta cyklar jag?
Hur cyklar jag?
Var cyklar jag?
Hur mycket har jag cyklat?
Vilken målsättning har jag med min cykling?

Svaren på alla dessa frågor påverkar valet av ditt cykelköp och svara så ärligt som möjligt.
Hur ofta cyklar jag?

Om du gillar att cykla ett par rundor på helgerna när solen skiner under sommaren så lär du inte behöva ett karbonspjut a la Frankrike Runt för 89.000 kronor med elektroniska växlar – det kan räcka med en vettig cykel med aluminiumram och Shimano Tiagra med en prislapp runt 8.000 – 10.000 kronor och här finns det massor av hojar och märken att välja mellan.

Vill du sedan göra den här cykeln bättre så köper du lättare hjul.

Är du ovan cyklist som precis har börjat din racerkarriär så är komfort en viktig del i valet av cykel. Det kan vara frestande att köpa en superstyv racer där minsta gruskorn känns i kroppen. Inget kan vara mera fel! Satsa på en racer med komfortabel geometri och en ram som tar hand om vägvibrationerna. Gärna lite högre i framänden så att du slipper vinkla din ovana rygg allt för mycket framåt. Faller du för frestelsen och kommer hem med en racerhoj med ”elitgeometri” kommer du garanterat att få ont i nacken samt aldrig hålla styret i bocken.

Frågan, Hur cyklar jag? Filtrerar även den ut en viss typ av cykel. Kör du långa motionslopp där en jämn snittfart är viktig så bör du som i fallet ovan satsa på en lugn geometri med komfort.

Kör du kortare motionslopp där farten ökar ordentligt ibland då någon gör ett ryck, eller försöker köra ifrån dig, eller om du t.ex. tänker tävla? Ja, då behöver du något rappare med en ram som svarar när du stampar på pedalerna – en vridstyv ram som troligtvis är lite mer okomfortabel – som alltid är det en kompromiss. Här kanske även komponenterna blir lite viktigare då man även vill ha ned totalvikten på cykeln. Hellre än bra ram och något billigare delar, t.ex. Shimano 105 – då kan du enkelt uppgradera cykeln då ramen håller för det.

Var cyklar jag?
Bor du i en del av landet där vägarnas underhåll och kvalitet är av den uslare sorten så är en stel och okänslig ram med dåliga hjul inget att eftersträva. Du kommer att bli tokig på hur okomfortabelt det kan bli. Lägg på några kronor på ramen och se till att det blir en karbonram med god komfort. Billiga och tunga hjul med en alltför styv fälg, d.v.s. med för hög profil, kan också förstöra upplevelsen. Cyklar du ofta i Alperna kan ju en cykel med lätt ram och lätta hjul vara en fördel.

Hur mycket har jag cyklat?
Har du tidigare cyklat mycket, men då på forna tiders stålramar och med växelreglagen monterade på nedre ramröret, och nu åter tagit upp motionerandet på två hjul så har du ju en viss cykelvana att plocka fram när du åter fått upp flåset. Gäller detta så kan du satsa på en lite mera racerbetonad racercykel, d.v.s. en cykel gjord mer för tävling än för komfortcyklande. Dåtidens ramgeometri var uteslutande framtagna för tävling och har du börjat din karriär på en dylik tingest har du ett visst ”muskelminne” för denna sorts cyklar.
Du kommer att bli förvånad över hur mycket mera komfortabel, snabbare och mer lättanvänd dagens kreationer är. Även en cykel som återfinns på den nedre kvartilen av cyklarnas ranking är mycket bättre än det du cyklade på för 25 år sedan.

Vilken målsättning har jag med min cykling?
Handen på hjärtat! Bör du lägga pengarna på cykeln eller på ett träningsläger? Vätternrundan på 10 timmar kan göras på vilken maskin som helst men visst känns det inspirerande att veta att man har bland det bästa som finns att cykla på. Tänk dock på den gamla sanningen att det enklaste sättet att göra en cykel bättre är att sätta på bättre hjul – som dock kan kosta en hel del. Ska du tävla är det givetvis vridstyvhet, passande geometri och liknanden detaljer som avgör valet men över en viss prisnivå blir marginaleffekten av en förbättrad cykelprestanda mindre och mindre för varje spenderad krona.

Lycka till i val av cykel!

Frågor? Då går det bra att mejla velo.se – par@velo.se

Trots allt har vi över 110 år av cykelerfarenhet på redaktionen.