Starka röster för säkrare cykellopp

Det är en tuff kamp med myndigheter för att kunna ge deltagarna säkra och trygga lopp, menar Vätternrundans vd Gunilla Brynell.

Samsynen var stor under onsdagens hearing i riksdagen med rubriken ”Är Vätternrundan är möjlig att arrangera i ytterligare 50 år”.

 - På nationell nivå arbetas det nu med den Nationella cykelstrategin och en ny Trafiksäkerhetsstrategi. Min utgångspunkt är att ökad säkerhet och enhetlig hantering från olika myndigheter kommer att hanteras i dessa strategier, var beskedet från Johan Andersson (S).

Tillsammans med riksdagsman Andreas Norlén (M) stod Johan Andersson som värd för hearingen i riksdagen. Båda är engagerade i riksdagens cykelnätverk, ett nätverk som aktivt arbetar med att lyfta olika slags frågor i riksdagen som främjar ett ökat cyklande i landet.

Under hearingen berättade Vätternrundans vd Gunilla Brynell om en av de viktigaste frågorna för världens största motionslopp – att skapa 30 bilglesa mil.

- Att arrangera ett motionslopp på cykel är en ständig utmaning och en tuff kamp med myndigheter för att kunna ge deltagarna säkra och trygga lopp, berättade hon. Ska vi kunna fortsätta och utveckla våra olika lopp måste säkerheten öka för cyklisterna och det görs enklast genom att vägarna blir avlysta från bilister under loppen.

Bilfria cykellopp är en självklarhet i många länder. Exempelvis cyklar över 30 000 cyklister på avstängda vägar genom New York varje år.

- Men stelbenta lagar och tungrodd byråkrati sätter stopp för det i Sverige. Ett mer modernt synsätt där folkhälsa och miljö får mer framträdande roller skulle leda till säkrare cykelarrangemang, både för Vätternrundan och för andra arrangörer som behöver tillgång till vägen, menade Gunilla Brynell, som samtidigt lovade att hon och Vätternrundan ska fortsätta jobba för att de olika loppen ska bli bilfria:

- Våra cyklister förtjänar avstängda vägar, och vi ger oss inte förrän vi nått dit. För oss är säkerheten A och O.

Under hearingen berättade professor Peter Schantz vid GIH om sin forskning. Den visar att om de 110 000 bilister i Stor-Stockholm som har mindre än 30 minuters cykelväg till jobbet i stället cyklade, skulle den hälsoekonomiska vinsten bli 2,5 miljarder kronor.

- Den summan skulle samhället spara genom minskade sjukskrivningar och annat om vi började jobba aktivt med att få dessa att cykla till jobbet, berättade han. Och det är ingen utopi, i både Amsterdam och Köpenhamn pendlar 35 procent för att det finns den typen av infrastruktur som behövs.

Trafikforskaren Helena Stigson, Folksam, redogjorde för sin forskning under rubriken Cykelns plats i trafiken.

- Att höja säkerheten för cyklister är en av vår tids största utmaningar, menade hon. Flera av de utmaningar cyklingen står inför bottnar i att vårt trafiksystem i stor utsträckning har utformats utifrån bilismens behov och krav.

Den uppfattningen delade hon med cyklande utredare inom trafiksäkerhet Hanna Wennberg, Trivector Traffic:

- Det är dags att cyklisterna tas på samma allvar som bilisterna i trafikplaneringen, att vi bygger säkra och trygga vägar också för cyklisterna.

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson, som tidigare var landshövding i Östergötland, föreslog att allt beslutsfattande för cykellopp skulle flyttas till ett och samma ställe.

- Det skulle underlätta för alla – då skulle vi få en enhetlighet för tillstånden. Det skulle underlätta inte minst för arrangörerna, men det skulle också öka säkerheten i loppen om samma regler gäller i hela landet.

 

Dela på sociala medier

Share on facebook Share on twitter Share on linkedin Share on google