Vinst i vårklassikerna grundläggs i vinter

Vintern är här – men det är nu proffsen förbereder sig för Vårklassikerna

Det må vara vinter men det är nu som grunden för en bra insats under proffsvärldens viktigaste vårtävlingar – Klassikerna – grundläggs. Det handlar om mil efter mil på cykeln dag ut och dag in.

Samma sak gäller om du är motionist och tänker förbättra din kapacitet till nästa år. Den färdigheten fixas under tiden fram till april – sedan är det i princip för sent. Visst, du kan skapa dig en eller två ”formtoppar” under en säsong även om du slarvat med grundträningen men har du en bra bas att stå på så blir din lägstanivå så mycket högre.

Samma för proffsen – grunden är basen i all form av att kunna prestera.

Dock finns det cyklister som vet att hur bra grund de än har så kommer de inte att kunna vara med och konkurrera vid endagsklassikerna.

Orsak?

Jo, de saknar vad belgarna kallar för ”punch”, dvs tillslag, eller förmågan att cykla riktigt fort under förhållandevis kort period. Däremot kan de cykla nästan lika fort, men under flera dagar, ja tom under flera veckor – vilket gör de till perfekta etapploppscyklister.

En annan sak som skiljer dessa cyklister åt är förmågan att återhämta sig, förmågan att kunna äta kopiösa mängder mat som det rör sig om vid tex Italien Runt, samt förmågan att kunna checka ut och in på olika hotell under dryga tre veckor.

Låter det dumt? Tänk på hur du själv känner dig efter tex en kort week-end-resa till tex Baracelona.

Skulle man mäta upp dessa cyklister för att ta reda på deras syreupptagning så skulle resultatet bli vädligt lika. Däremot kanske maxwatten skulle vara lite till endagarscyklisternas fördel. Sedan har vi den psykologiska aspekten och förmågan att hålla koncentrationen upp dag ut och dag in under 23 dagar.

En annan faktor är förmågan att hålla sig frisk. Här finns det en mängd regler för en etapploppscyklist;  sätt dig i framsätet; då kan du stänga av luftkonditioneringen, ha alltid strumpor på dig, för sätter du ned fötterna på kakelgolvet och har glömt tofflorna så har du i alla fall strumpor på dig, ta sängen längst bort från telefonen, då slipper du svara (kanske inte aktuellt nuförtiden med mobiltelefonernas intåg), sitt ner om du kan, ligg ner om du kan, gå så lite som möjligt, håll dig i skuggan, etc, etc…

Regler som inte är lika strikta att följa för en vårklassikercyklist.Loppen som ingår i dessa klassiker, ses av vissa cyklister som en förberedelse inför Giro d’Italia, Tour de France och Vuelta Espana, men för andra är de säsongens huvudmål.

Det handlar bland annat om följande lopp:

  •      Milano-Sanremo
  •     Flandern runt
  •     Gent-Wevelgem
  •     Paris-Roubaix
  •     Amstel Gold Race
  •     La Flèche Wallonne (Vallonska pilen)
  •     Liège-Bastogne-Liège

Som motionist kan du få din bägare fylld med en bra dos ”proffskänsla”.  Vissa av dessa lopp arrangerar även ett motionslopp som vanligtvis går dagen före det aktuella loppet.  Vi garanterar att detta blir ett minne för livet.

Håller ni bra koll på vilka som kan vara favoriter till dessa lopp så går det faktiskt att plocka hem en slant på rätt insats hos tex Betsson.

Där du finner mer information om de olika alternativen.

Att spela på vårklassikerna kan dock vara förrädiskt. Förutom att var den bästa cyklisten för dagen krävs det även en viss portion tur för att vinna något av dessa lopp som körs över bitvis riktigt usla vägar; upp och ner för korta men branta backar, som självklart är belagda med gatsten och som ofta är smala. Men, håller ni koll på era favoriter och vet som kommer att placera sig eller vinna, så varför inte; friskt vågat… Betsafe är ett annat alternativ för dina insatser.

Under några år riskerade Flandern runt att försvinna. Dels på grund av lågt deltagarantal m en även för att man, efter andra världskrigets slut, började belägga vägarna med asfalt istället för kullersten. Men, tack vare Van Wynendaeles envishet, tävlingens grundare, att leta upp småvägar med kullersten, så branta att bara traktorer kunde ta sig fram, överlevde Flandern runt som tävling.

Paris – Roubaix, som körs veckan efter Flandern runt, körs 55 kilometer av totalt 261 på dåliga gatstensbelagda vägar. Tävlingen har ett passande namn:  Helvetet i Norr; ”l’Enfer du Nord”.

Vinner du här blir du för alltid legendarisk. En svensk har vunnit tävlingen: Magnus Bäckstedt, 2004, och troligt är; första, enda och sista segern i det loppet av en svensk!

Andra giganter som vunnit några av vårklassikerna är givetvis Eddy Merckx och Roger de Vlaeminck, samt Rik Van Loy.

Dessa sju tävlingar ingår i Vårklassikerna:

Road cycling race

  • Milan–San Remo – även kallad; La Primavera (Våren, eller tävlingen till Våren, då målet ligger på Italienska Rivieran. Kördes första gången 1907.

 

  • Tour of Flanders – (Ronde van Vlaanderen) arrangerades första gången 1913.
  • Paris–Roubaix – La Reine (”Drottningen av klassikerna), eller som Helvetet i Norr, körs veckan efter Flandern runt. Kördes första gången 1896.

 

  • Amstel Gold Race – den första av tre klassiker som körs i Ardennerna tuffa topografi. Körs veckan efter Paris-Roubaix. Hyfsat ny  klassiker då den arrangerades första gången 1966.
  • La Flèche Wallonne –  Vallonska pilen, startade 1936 och körs sedan 2004 mitt I veckan mellan Amstel och Liege-Baston-Liege.
  • Liège–Bastogne–Liège – La Doyenne, “den äldsta” av dem alla, startades redan 1892.