Resmål

Reflektioner på DBS Vikingtour av en skånsk terrier!

9 Aug, 2005 Reflektioner på DBS Vikingtour av en skånsk terrier!
Jag har tidigare kört i A-klassen under 80-83 men har aldrig varit så trött som under vår lilla semesterresa i den Norska fjällvärlden!

När iden att vi skulle köra DBS Vikingtour väcktes av veterankompisen Boine Andersson, Nässjö, i februari var jag nyfiken på vad DBS Vikingtour var för en tävling och tittade på deras hemsida. Efter att ha konstaterat att det var ett motionslopp med tidtagning i en fantastisk natur väcktes tanken på att man kunde köra detta som en ren tävling och samtidigt uppleva något helt annorlunda mot att köra en helt vanlig tävling i seniorklassen här hemma.

Trött blir man i alla fall! Hade jag vetat att man skulle göra en resa in i The Twilight zone och se vad som finns på andra sidan hade jag nog funderat lite till på vad som kan betecknas som normalt av en 45-årig diabetiker med högt blodtryck. Sagt och gjort, Vi kör!

Jag tar på mig omgående rollen att lösa alla praktiska delar och sy ihop tanke o verklighet.

Projektet startar och jag och Boine spånar om vilka vi kan tänka som skulle vilja och kunna köra ett etapplopp i de norska fjällen med tanke på att det är hårt att köra vanliga etapplopp och detta var minst sagt lite mer än ett vanligt etapplopp med vissa fysiska arbetsmoment över 9.000 höjdmeter som skulle avverkas på fyra dagar.

Jag har själv 180 höjdmeter att träna på i närheten, nämligen Söderåsen där Götalandsmästerskapen avverkades i juni med Boine som segrare i H-40.

Vi hittar ett gäng som vi tror kan fungera ihop. Problemet är att vi behöver en soigneur som fungerar i en grupp av väldigt olika personligheter och samtidigt kan sköta sina sysslor utan att störa våra uppladdningar inför att tävla under fem dagar med stora fysiskt och psykiskt utmaningar.

Jag hittar Joakim som jag känner sedan 18 år och har en lämplig bakgrund och personlighet. Han nappar på iden och kan ta semester för att vara vår egen alltiallo.

Jag har tidigare kört etapplopp som tävlingscyklist och vet vad som sker i huvud och kropp efter ett par dagar, men nu har dels diabetes och är samtidigt sämre tränad av olika skäl jämfört med för 22-25 år sedan.

Jag var nyfiken på hur kroppen reagerar på hög höjd, återhämtning och stora påfrestningar under fem dagar. Den mentala biten klarar jag alltid. Jag har synen att endast ditt eget dödsfall är skäl nog att bryta ett etapplopp. Man kan alltid fråga sig om man har alla husdjuren hemma med den tankegången!

Resultatet av denna lilla utmaning är att man kan om man vill och jag hade en klar strategi att genomföra loppet även om det fodrades att jag stannade och stetchade med tillfälle att fotografera samtidigt.

Taktiken var klar! Jag kör i tävlingen med allt vad jag kan uppbringa tills benen blir placerade som telefonstolpar i vägkanten, därefter tar man sig fram och njuter av den otroligt vackra naturen. Upplevelsen blir lite längre och samtidigt får man mer för pengarna genom att dra ut på det!

Jag visste att berg inte varit riktigt min grej, men att man kan genom att köra under längre tid få möjlighet att se mera av den storslagna och fantastiska naturen.

Jag har med hjälp av mina tidigare erfarenheter lärt mig en del om hur jag reagerar kroppsligt på fysiska påfrestningar och haft nytta av att man anser mig vara minst sagt envis på gränsen till……

Ja, just det! Man kan flytta berg eller åtminstone köra över dem om man bara har viljan och inser att tid är något man har begränsat av, men man kan göra prioriteringar på olika sätt och genomföra en sådan här utmaning om man vill.

Priset är energi, blod, svett och tårar, men belöningen är en upplevelse av högsta valör i en fantastisk natur med nya vänner att lägga i minnet som ännu en liten karamell att suga på under kulna höstkvällar. Man får fler små anekdoter att skratta åt i det helt personliga biblioteket av erfarenheter och upplevelser.

Jag har lärt mig mer om mig själv och samtidigt lärt känna fler människor på ett djupare plan i en ganska tuff, men dock självvald situation.

Tack Geir! För att din vilja att skapa ett fantastiskt etapplopp i en natur som är underbar och utmanande för kropp och själ. Du skall ha en stor eloge för ditt arbete med att genomföra din dröm och tanke.

Vi var till viss del statisterna, men samtidigt stjärnorna som fick berömmet. Du har rätt att ta en del av berömmet från var och en av oss. Då har du sammanlagt ett större beröm än vi som körde på cyklar.

Tack Anna, Boine, Billy och Per för att ni var med i detta lopp och skapade en otrolig upplevelse som Team Velo.se. Vi är olika, men kan fungera som team tillsammans i och med att vi alla jobbar åt samma håll. Framåt, uppför och utför!

Tack Joakim! För utan din arbetsinsats hade vi inte klarat av att skratta och koppla av mellan etapperna. Du har åsidosatt dina egna intressen under resan och jobbat för oss andra. Du har varit den ende som kunnat tänka på sex och samtidigt varit i stånd att genomföra sådana aktiviteter. Vi andra har haft en mer primitiv syn på vad som var viktigt under Touren.

Jag kommer att senare lämna lite tankar på vad som man bör fundera på innan man startar. Alla som vill, kan köra vikingtour med vilja, träning och planering.

Foto kommer att läggas ut under de närmsta dagarna, så ni som inte var där kan se vad ni missade, vi andra lever fortfarande i ett rus av naturupplevelser!

M(ed)V(indrufsigt)H(år) David Pedersen
Rapporter/resultat
» Åbom snabbast i Skara GP
» Morén vann Alingsås GP
» Lucas Persson solovann Vincoloppet...
» 2 ggr Åleheim snabbast i Ystads Tempot
ReaGuiden
» Rea på Primaltröjor
» Skydda huvudet: Billiga hjälmar
» Fly 303
» Gary F och Trek till bra priser